Berättar-10:an i åk 1

Orden kom de på tillsammans i par när vi bl.a. hade läst olika texter och sett filmer. De planerade sedan sina texter med hjälp av berättartian och använde några av vårorden.

Sedan skrev de texterna tillsammans i paren.

Kul med ord som horisonten och att det smakar delikat i den ena texten och att de andra kom

på att man inte får ha vinterdäck nu och att det blev ett problem tycker jag.

Berättelser utifrån barnens spontana lekar

Barnen på Vilans förskola i Vetlanda, var ute och lekte. Anneli Attergrim hade under fortbildningen prövat mina dramaturgiska skrivmallar Hinderbanan och Berättar-10:an. Med dramaturgin och hinderbanan i bakhuvudet upptäckte Anneli att barnen lekte en perfekta dramatiska berättelsen med tydlig röd tråd. Hon skyndade sig att skriva ner en av berättelserna för att senare överraska barnen med den. Du kan ana med vilken glädje barnen tog emot berättelsen!

Kreativiteten flödar och barnen leker på ett annat sätt i skogen än hemma på skolgården.
– Det fantastiska med skogen är att den stimulerar fantasin så otroligt, säger Anneli Attergrim. På gården har varje sak en speciell funktion, i skogen kan allt bli vad som helst.

Annelis kolleger håller med. I skogen bildas större lekgäng som är mer gränslösa och flexibla. Några leksaker behövs inte, hela omgivningen är stimulerande. Ett dike blir något farligt, en trädstam ett tryggt hem.

Nya berättelser och böcker skapades kontinuerligt.

Berättelsens struktur – en naturlig gåva

Dramaturgin har sitt ursprung i den improvisatörens förmåga… i leken och barn är kanske allra bäst på att leka och improvisera. När barn leker fritt i skogsmiljö stimuleras de att berätta och då utvecklas deras språk. För mig är det fascinerande att se att dramaturgin med sitt tunga regelverk för film och teater på ett så naturligt sätt fungerar i barnens lekar. Vi bör, precis som Anneli, ta vara på barnens lekar och skapa en medvetenhet hos barnen kring den gåva de äger och vad de kan av sig själva. Glädjen blir stor för oss alla!

När barnen gått ett par år i skolan, kan de få för sig att de inte kan skriva, att de inte kan berätta. Ja, så tänker de. Vad kan det bero på, tror du?

Berättelsen blev en film

Den blev en film av barnens lek i skogen. Klicka här för att se den.

Läs mera om Berättelsen – där fakta är utgångspunkt

Läs mer om vikten av att använda berättelsen som hjälp och motivering i inlärningen.

Ett axplock från Pennvässaren

Kapitel: Hinderbanan 27

A. Gå över gatan • 4-meningsberättelse 29
Hinder och lösning 30
Eleverna dramatiserar 32
Eleverna skriver 33

B. Skapa hinder 36
Lärarens eget skrivande och modellering 36

C. Pelles Nya kläder 39
Hinder och lösningar 39
Hinder måste övervinnas 40

D. Den röda tråden 44
Berättelse utifrån spelplan 2

E. Hinderbanan som en cirkel 50
Knyt ihop den röda tråden

F. Fler hinder på väg mot måL 54
Teckning blir berättelse 55
Rymdfärds-hinderbana att anteckna i  56

G. Hinderdikt 59

F. Flera hinder på väg mot mål 54
I. Spela och berätta med bildkort i spelplan – kopieringsunderlag 15

Kapitel: Mitten 211

A. Redogörelse och dramatik 212
Ditt eget berättande 212
Redogörande skildring 212
Dramatisk skildring 213
[Övning 67] Redogörande och dramatisk scen 214
Dokumentation 215

B. Hinderschemat216
Ditt eget berättande 216
Introduktion 216
[Övning 68] Hinderschemat 220
[Övning 69] Hinderschemat blir en berättelse  221
Dokumentation 222

C. Plantering och skörd223
Din eget berättande 223
Introduktion 223
[Övning 70] Att skörda först och plantera sedan 225
Dokumentation 225

D. Kapitelberättelse — alla tillsammans226
Ditt eget berättande 226
Introduktion 226
[Övning 71] Skapa en lång berättelse tillsammans  227
Dokumentation 227

E. Kapitelberättelse — i smågrupper eller parvis228
Ditt eget berättande 228
Introduktion 228
[Övning 72] Korta kapitel blir lång berättelse   228
Dokumentation 230

F. Sammanfattning 231