Att ge respons

Vad betyder ordet “bra”?

Alla som får ett omdöme på en text och får höra att den var bra, vill naturligtvis veta vad som var “bra”. Först när utlåtandet blir konkret kan det leda till utveckling. Tydlig uppskattning, om än bara av en detalj, kan betyda att författaren/eleven känner sig motiverad att arbeta vidare. I Pennvässaren betonas betydelsen av en konkret respons.

Dramaturgins begreppsapparat

Genom att få tillgång till dramaturgins ord och begrepp får du hjälp att upptäcka vad som fungerar i en text. När författare och responsgivare har känner till samma begrepp blir en givande dialog möjlig.

Under mina skrivarkurser med Pennvässarmetoden använder vi oss av beskrivande respons som förklarar vad som fungerar i en text. Är du lärare blir du genom metodiken bättre rustad att ge konkret respons och leda meningsfulla textsamtal.

Läsupplevelsen och den personliga responsen

Det viktigaste när vi tar del av en text är att vi visar intresse för det vi läser. Då bidrar vi till att den som skrivit texten upplever sig själv som skribent med möjlighet att påverka med sina ord.

Beskrivande respons lämnar avtryck

Att söka det positiva i en text är väsentligt. Konkret, beskrivande respons lämnar avtryck. När vi citerar ord, meningar eller avsnitt som vi fastnat för, och samtidigt förklarar varför formuleringarna fängslade och berörde, blir responsen levande och åtkomlig. Så ofta det är möjligt, bör vi försöka ersätta det diffusa ordet “bra” med mer personliga uttryck.

Innehållet kommer i andra hand

“Innehållet kommer i andra hand. Vare sig texten handlar om jordbruk eller sex ska den servera innehållet på ett sätt så att du får en läsupplevelse”, skriver Bente Clod i sin bok “Skriv – en bok om att skriva”.

När vi lyssnar på en text som någon annan skrivit har vi vissa skyldigheter. Bente Clod menar att du som läsare och responsgivare, har två förpliktelser. Dels ska du berätta vad du upplevde under läsningen – alltså hur själva språkbruket, hantverket, fungerar och dels ska du sätta personliga ord på din läsupplevelse.

Konkreta uttryck förklarar läsupplevelsen

Ju fler ord du kan sätta på din upplevelse av texten, desto bättre. Bente Clod ger exempel på hur vi kan uttrycka oss:
Jag känner igen mig i det som sker… (+ citat)
Det sätt du beskriver något så vanligt på, gör det spännande… (+ citat)
Jag blev tagen av stämningen…(+ citat)
Jag tycker om den här bilden…(+ citat)
Det de säger till varandra går rakt in… (+ citat)

En flicka skrev att hon varit på Liseberg och köpt en stor glass på slutet av dagen. Om responsen endast berör innehållet kan den formuleras: “Vad kul att du varit på Liseberg och att pengarna räckte till en glass!”. Utifrån textens språkbruk och läsarens personliga upplevelse av texten kan responsen istället uttryckas så här: “När du skriver: ‘Jag slickade i mig glassen medan den rann nerför rånet’, ser jag hela bilden framför mig, hur du går bland alla människorna och njuter av glassen. Jag blir sugen!”. Denna respons är personlig och fokuserad på det som gett en läsupplevelse. (ur Pennvässaren s 281)

Diffus respons

Diffus respons upplevs som bedömning och leder till osäkerhet och självkritik.

Beröm

Beröm som ges lättvindigt och omotiverat blir ihålig och förstör både relation och förtroende. Läs artikeln “Varning för beröm”.

Konkret och beskrivande respons

Konkret, beskrivande och personlig respons:

• lyfter fram detaljer av hög kvalité.
• beskriver betydelsefulla textavsnitt för att locka eleven att tänka, undersöka, känna och engagera sig.
• höjer elevens medvetenhet.
• skapar ett personligt möte mellan elev och handledare.
• minskar yttre prestationskrav och höjer därmed den inre motivationen.
• motverkar självkritik.
• stärker elevens självkänsla.

Läs gärna vidare i Coaching för ett bättre resultat av John Whitmore – Brainbooks förlag

Oklarheter i en text

När det finns något i en text som inte riktigt fungerar är det än mer värdefullt för författaren att responsgivaren formulerar sina tankar på ett konkret och bemötande sätt. Kanske med inspiration från Bente Clods förslag:

Jag förstår inte riktigt varför:

• personerna gör som de gör. (+ citat)
• historien slutar som den gör. (+ citat)
• du valt den här dialogen. (+ citat)
• du lade så stor vikt vid den här händelsen.
• hur det kommer sig att du gav denna karaktär en så framträdande roll.

Texten ovan är hämtad ur Pennvässaren sid 280-282.

Med dramaturgins begreppsapparat får vi hjälp när vi samtalar om och ger respons på texter. Läs mera i Pennvässaren, kapitel 9 – Att ge respons.

© Veronica Grönte och Studentlitteratur 2002
___________________________________________________