Blogg

Berättelsen om koalan

9A76B1B9-2AE1-4632-A7A4-D0CE8EA1E0F2_1_105_c
NO-berättelser / Pennvässarmetoden

Berättelsen om koalan

Genom Skapande skola besökte jag en skola med min skrivarverkstad. Klassen, en 2:a, hade fått som uppgift att inför mitt andra besök använda karaktärsschemat för att lära känna ett djur. Berättelsen har barnen och jag skrivit med hjälp av de faktauppgifter som vi fann.

Faction = fakta + fiction

Böcker som innehåller en skönlitterär berättelse där syftet är att förmedla fakta, kan användas såväl för nöjesläsning som för faktainhämtning och passar in i genren faction. Fakta + fiction = faction. När vi skapar och använder denna genre tillsammans med eleverna underlättar vi inlärningen. Eleverna får lättare att förstå sammanhangen och att minnas de fakta som ingår i berättelsen, eftersom upplevelsen sätter spår. Det vi berörs av, det minns vi. Läs mer om betydelsen av berättelser i undervisningen.

Berättelse med en röd tråd

Berättelsen börjar med huvudkaraktärens längtan och mål och avslutas med att huvudkaraktären når sitt mål. Början och slut hör ihop och den röda tråden kan knytas ihop.

Jag börjar alltid med att lägga ut den röda tråden på golvet. Huvudkaraktären, koalan, ska ta sig från den ena ändan av tråden till den andra. Ja, från början till slut. Från start till mål. Tillsammans bygger vi berättelsen. Jag antecknar elevernas tankar och förslag och i just denna berättelse vävde jag in en del av de fakta jag tagit redan på själv, som komplement till det som eleverna och deras lärare lärt sig.

I Australien, på andra sidan jordklotet, låg koalan inne i sin mammas mage och längtade efter att födas, växa och kunna äta massor med eukalyptusblad. Hon ville bli stor.

Eftersom vi hade tagit redan på att koalan var liten som ett russin när hon föddes, fick alla som ville fick ta ett russin och äta det.

När koalan föddes satt hennes mamma högt uppe i ett träd, i en klyka. Koalababyn var liten som ett russin.

När Koalan var precis nyfödd, behövde hon ta sig till sin mammas pung, som liknar en påse. Där skulle hon växa färdigt. Hon var tvungen att krypa över mammans päls för att komma till pungen. Det var ganska svårt att ta sig fram för hon såg ingenting, men som tur var hade hon väldigt kraftiga klor. Till slut kom hon fram. Pungen låg precis intill hennes mammas stjärt.

– Här ska jag stanna i ett halvår och bli stor och få en snygg gråvit päls. Jag ska äta mycket av min mammas bajs för att blir stark och klara mig från sjukdomar, tänkte hon.

Koalan växte och växte och snart kunde hon börja smaka på de långsmala eukalyptusbladen.

Koalan äter av eukalyptusbladen.

– Jag äter jättemycket men jag känner mig ändå ganska trött, tänkte hon.

Hur mycket hon än åt blev hon aldrig riktigt pigg. Hon kände sig trött mest hela tiden och sov nästan jämt. Det var bara ett par tre timmar mitt i natten som hon orkade vara vaken och då åt hon av eukalyptusbladen varje sekund, men ofta var hon så trött att hon somnade mitt i en tugga.

Eukalyptus

Hon hade hört människor som gick nedanför trädet och pratade om att eukalyptusbladen var giftiga och att de knappt innehåll någon näring och energi alls.

– Aha, nu förstår jag varför jag känner mig så trött och seg hela tiden. Maten jag äter är alltså både giftig och fattig på näring. Nu måste jag gå och sova en stund igen, tänkte hon och hittade en klyka i trädet att lägga sig i.

– Jag kanske skulle pröva att äta samma nyttiga mat som människorna? sa hon till sig själv innan hon somnade. Månen steg upp och koalan sov gott och länge. En hel dag sov hon och nästa natt vaknade hon igen.

– Tänk om jag skulle pröva att äta nyttiga saker som broccoli, fisk och köttfärssås och tänk om jag skulle dricka lite mjölk, funderade hon. Då kanske jag skulle bli piggare?

Hon gick väldigt uppåt längs stammen och ut på grenarna i eukalyptusträdet. Hon var så trött men var glad att hon var högt uppe i trädet! Här kunde inte ödlorna, ormarna och vildhundarna fånga och äta upp henne.

Rätt var det var hörde hon några människor som gick på marken och de skramlade med ett gevär. De tänkte skjuta henne för att göra vintermössor av hennes päls.

– Hjälp! Hur ska jag kunna gömma mig här i trädet? funderade hon.

Koalan hade tur. De såg henne inte. Hon hörde hur männen med gevären försvann längre och längre bort, för hon hade en väldigt bra hörsel. Ibland kunde hon känna faror som hotade på långt håll tack vara sin goda hörsel. Hennes lukt var också väldigt bra och hjälpte henne också att skydda sig mot faror.

– Det är bra med en stor näsa, tänkte hon. Jag älskar alla lukter och att lukterna kan varna mig för faror.

Koalan tyckte att det nästan var viktigare att kunna lukta bra än att se bra. Med sina små ögon hade hon inte en speciellt bra syn, men det gjorde inte så mycket.

Jag samlade 1 kg löv i en påse och hällde ut det på golvet när vi kom till avsnittet där det handlade om hur mycket koalan åt varje dag. Den blå pennvässaren symboliserar koalan.

– Nu ska jag försöka få i mig många många eukalyptuslöv! 1 kg om dagen är vad jag behöver om jag ska leva tills jag blir 20. Jag vill bli lika gammal som mina syskon och kusiner.

Koalan kände sig nöjd. Den här dagen hade hon i alla fall fått i sig 950 gram eukalyptusblad. Det var nästan ett kilo.

Koalan somnar i en klyka.

– Nu får det räcka med tuggandet för idag, tänkte hon och somnade direkt.

Koalan var glad för att hon vuxit, blivit stor och kunde äta massor med eukalyptusblad varje dag.

Ett axplock från Pennvässaren

Kapitel: Hinderbanan 27


A. Gå över gatan • 4-meningsberättelse 29
Hinder och lösning 30
Eleverna dramatiserar 32
Eleverna skriver 33

B. Skapa hinder 36
Lärarens eget skrivande och modellering 36

C. Pelles Nya kläder 39
Hinder och lösningar 39
Hinder måste övervinnas 40

D. Den röda tråden 44
Berättelse utifrån spelplan 2

E. Hinderbanan som en cirkel 50
Knyt ihop den röda tråden

F. Fler hinder på väg mot måL 54
Teckning blir berättelse 55
Rymdfärds-hinderbana att anteckna i  56

G. Hinderdikt 59

F. Flera hinder på väg mot mål 54
I. Spela och berätta med bildkort i spelplan – kopieringsunderlag 15

Kapitel: Mitten 211

A. Redogörelse och dramatik 212

Ditt eget berättande 212
Redogörande skildring 212
Dramatisk skildring 213
[Övning 67] Redogörande och dramatisk scen 214
Dokumentation 215

B. Hinderschemat216
Ditt eget berättande 216
Introduktion 216
[Övning 68] Hinderschemat 220
[Övning 69] Hinderschemat blir en berättelse  221
Dokumentation 222

C. Plantering och skörd223
Din eget berättande 223
Introduktion 223
[Övning 70] Att skörda först och plantera sedan 225
Dokumentation 225

D. Kapitelberättelse — alla tillsammans226
Ditt eget berättande 226
Introduktion 226
[Övning 71] Skapa en lång berättelse tillsammans  227
Dokumentation 227

E. Kapitelberättelse — i smågrupper eller parvis228
Ditt eget berättande 228
Introduktion 228
[Övning 72] Korta kapitel blir lång berättelse   228
Dokumentation 230

F. Sammanfattning231