Berättelser om rymden
Att arbeta med rymden tillsammans med eleverna är inspirerande. UR:s kortfilmer kan bli en god start för att samla fakta. När jag besökte Hagaskolan i Örebro med mitt Skapande skola-projekt, träffade jag Magnus Granström som berättade så här:
”Nu när jag träffade dig här på skolan, kom jag på att jag faktiskt arbetade med Pennvässaren för ett antal år sedan på en annan skola, när vi studerade rymden i årskurs 2.
Vi började med att samla fakta och rita bilder. Därefter skrev eleverna 4-meningsberättelser i hinderschemat. Arbetet fortsatte med kapitelböcker, texterna blev längre och böckerna fler och fler. Karaktärerna i berättelserna utvecklades och elevernas böcker fick vackra omslag. Vi fortsatte med dessa kapitelböcker i 3:an, så vi höll på nog på under ett och ett halvt år.”
Så här arbetade jag själv med en klass
Under vårterminen 1997 vikarierade jag i åk 2. Jag hade redan då utvecklat de flesta av de dramatiseringar, stödstrukturer och skrivmallar som nu ingår i PennvässarMetoden. När vi inlett arbetsområdet om rymden genom att ha sett några filmer och lärt oss en hel del, skrev vi berättelser.
Att levandegöra fakta i berättelser
Tanken var att vi skulle levandegöra fakta genom att väva in uppgifterna i spännande berättelser. Jag valde att introducera skrivandet på olika sätt. Vi dramatiserade ”gå över gatan”-berättelsen som vi omvandlade till en rymdresa och vi använde oss av det hinderschema som är utformat som en rymdfärd. Du hittar det på sidan 56 i Pennvässaren med kopieringsunderlag 14.
Hinderschema med idéer om rymdfärd
Text ur Pennvässaren sid 56:
Låt eleverna följa med på en rymdfärd. Använd Kopieringsunderlag 14 som utgångspunkt. Bestäm tillsammans vem som är huvudkaraktär. Bestäm vilken planet som är målet och varför färden ska gå just dit. Hjälps åt att skapa hinder och lösningar efter hand som berättelsen framskrider.
Det sista hindret ska vara det mest dramatiska och placeras närmast slutet. Tempot blir på detta sätt högt och spänningen består ända till slutpunkten. Det är först när huvudkaraktären kommit i mål eller så nära mål det någonsin går som vi får veta hur det har gått. Lösningen på det sista hindret är just slutet. Lyckligt eller olyckligt? Kanske överraskande? Kontrollera avslutningsvis att slutet hör ihop med början. Vilken Hur ska det gå?-fråga ställer man sig i början av den här berättelsen? Får frågan sitt svar i slutet?
Välj att snabbskapa en berättelse tillsammans med eleverna. Om ett exempel behövs, kan du använda följande sammanfattning formulerad av min grupp av åttaåringar.
Rymdfärd till planeten Mars
Start: Eric och hans besättning vill åka till planeten Mars för den har en så röd och vacker färg.
Hinder 1: Ett fönster i rymdskeppet går inte att stänga, så de kan inte starta!
Lösning 1: Reparatören skruvar fast fönstret.
Hinder 2: De är på väg att krocka med en meteorit.
Lösning 2: De ökar farten och svänger undan.
Hinder 3: Maten håller på att ta slut.
Lösning 3 = Slut: Eric och besättningen får mat från en raket som de träffar på vägen och kan därefter ta sig den sista biten till Mars. De landar och bygger en stor stad på planeten.
[Övning 18] Berättelse om en rymdfärd
Låt eleverna arbeta två och två. De börjar med att rita sin egen rymdhinderbana eller använder kopieringsunderlag 14. Allra först färgas den röda tråden mellan start och mål. Därefter planeras berättelsen. Påminn om att det svåraste hindret ska komma sist i berättelsen. Använd även Berättar-10:an, Kopieringsunderlag 86a och 86b.
Respons – läs gärna texterna anonymt
Du eller eleverna själva läser berättelserna högt, medan alla sitter och blundar och ser hela händelseförloppet inom sig, som en film.
Om du väljer att själv läsa, kan det vara en idé att vänta med att avslöja författarens namn tills responsen är klar. Berättelserna får då ett jämställt utgångsläge.
Sätt konkreta ord på framstegen och citera uttryck eller markera dem inne i texten ifall du ger skriftlig feedback. Strukturen är i detta skede fortfarande det viktigaste. En mening räcker:
”Bra! Du har hållit dig till den röda tråden hela tiden.” (+ citat)
eller
”Varje hinder har fått sin lösning. Bra, fortsätt så! ” (+ citat)
eller
”Det första hindrets lösning var verkligen klurigt!” (+ citat)
Dokumentation
Efter varje övning i Pennvässaren ger jag ett förslag på dokumentation. Tanken är att eleverna ska formulera vad skrivtekniken innebar. Dokumentationen ökar medvetenheten och hjälper till att bevara den nya kunskapen.
• Datum
• Bild: Elevens egen teckning, alternativt Kopieringsunderlag 78a, bild 4
• Huvudrubrik: Fler hinder på väg mot mål
• Personlig rubrik och hela texten
• Förklarande text: Exempelvis ”Vi skrev berättelser med flera hinder. När vi planerade historierna, valde vi mellan att använda en spelplan med bildkort eller att först rita en egen teckning eller en serie. Vi kunde också fantisera helt utan bilder. Då antecknade vi stödord och symboler i en hinderbana. Huvudkaraktären tog sig från start till mål.”
• Personlig reflektion
• Respons
David brukade inte skriva så mycket
Berättelserna som visas här är skrivna av David, som inte brukade författa så mycket alls. Om en vuxen satt jämte honom. när han skulle skriva, kunde det gå lite lättare. men någon längre text blev det ändå aldrig. När vi arbetade med rymden, kom han igång att berätta och tog varje tillfälle i akt att författa nya berättelser med start och mål förenade med en tydlig röd tråd.
Jag blev intresserad av att ta reda på hur det kunde komma sig att en förändring inträffat, att David plötsligt ville skriva och var fullständigt uppslukad av arbetet.
Orsakerna till Davids skrivflöde var naturligtvis flera. Rymden var ett spännande ämne och inspirerar många barn till skrivande. På fritids hade personalen märkt att David mognat och fått lättare att koncentrera sig.
En pusselbit var också vårt sätt att tillsammans i klassen arbeta med att bygga upp en berättelse. Jag spelade upp en låtsasfilm där jag dramatiserade berättelsens start och mål med huvudkaraktärens besvärliga färd mot målet. Eleverna dramatiserade liknande låtsasfilmer och vi visualiserade dessutom berättelsens struktur och röda tråd med skrivmallen, som liknade en rymdfärd. Bilden finns på sidan 56 i Pennvässaren och i kopieringsunderlaget 14. Metoden hjälpte David att få struktur på den kunskap och de tankar som redan fanns inom honom.
Samtal med David
– Hur kom det sig att du fick lust att börja skriva?
– Jag tyckte först det var tråkigt. Sen bara ville jag det.
– Var fick du alla dina idéer ifrån?
– Jo, från en massa böcker och tidningar. Vi har rymdböcker hemma.
– Varför tror du att jag och ni barn spelade upp låtsasfilmer om allt som skulle kunna hända i en rymdfärd?
– Jo, att man kunde sätta ihop lite av det och att man skulle komma ihåg det. Att det var en massa spännande saker som hände. Att man visste var man skulle sluta. Målet.
– Kommer du ihåg något av det som hände när vi fantiserade om rymden och jag ritade på tavlan samtidigt och skrev i det ni sa i rymd-hinderschemat?
– Jo, jag hittade på att vi kom mitt in i ett meteorregn. Vi blev träffade men vi svängde undan. Sen hittade vi att annat skepp, ett nytt miniskepp. Då band vi fast ett snöre i det stora rymdskeppet och drog i det. Sen satt vi fast i ett stort hål. Två vakter satt fast. Vi fick ta gamla rymdskepp som vi hittade och så byggde vi en katapult, så den puttade upp den. Det är som en ställning. Det är ett stort rör med en halvring. Med det hissade vi upp den. Sen körde vi vidare. Bränslet tog slut sen när vi nästan kom till Jupiter. Det hade runnit ut, men vi hittade mer i ett gammalt rymdskepp som låg där.
– Tänkte du på att vi först ritade en linje, som en röd tråd från start till mål, och sen fyllde på med hinder? Ja, tänkte du på det när du sedan skrev alla dina berättelser?
-Ja! (Davids svar var självklart och övertygande). Jag såg det framför mig. Jag tänkte hur det var. Sen gjorde jag lite berättelser. Jag skrev ner lite. Olika saker. Vad som hände…sen hur vi klarade oss och det.
– Om du skulle hjälpa en kille att komma igång att skriva, vad till honom?
-Jupiter stavas J-U-P-1-T-E-R. > Här blev jag riktigt förvånad över Davids kommentar och log inom mig, eftersom jag hade väntat mig ett helt annat svar. Men, vi kan aldrig veta vad en annan människa upplever som det allra viktigaste att ta med sig på livets väg. Jag är så glad att jag fick träffa David.
Ett axplock från Pennvässaren
Kapitel: Hinderbanan 27
A. Gå över gatan • 4-meningsberättelse 29
Hinder och lösning 30
Eleverna dramatiserar 32
Eleverna skriver 33
B. Skapa hinder 36
Lärarens eget skrivande och modellering 36
C. Pelles Nya kläder 39
Hinder och lösningar 39
Hinder måste övervinnas 40
D. Den röda tråden 44
Berättelse utifrån spelplan 2
E. Hinderbanan som en cirkel 50
Knyt ihop den röda tråden
F. Fler hinder på väg mot måL 54
Teckning blir berättelse 55
Rymdfärds-hinderbana att anteckna i 56
G. Hinderdikt 59
F. Flera hinder på väg mot mål 54
I. Spela och berätta med bildkort i spelplan – kopieringsunderlag 15
Kapitel: Mitten 211
A. Redogörelse och dramatik 212
Ditt eget berättande 212
Redogörande skildring 212
Dramatisk skildring 213
[Övning 67] Redogörande och dramatisk scen 214
Dokumentation 215
B. Hinderschemat216
Ditt eget berättande 216
Introduktion 216
[Övning 68] Hinderschemat 220
[Övning 69] Hinderschemat blir en berättelse 221
Dokumentation 222
C. Plantering och skörd223
Din eget berättande 223
Introduktion 223
[Övning 70] Att skörda först och plantera sedan 225
Dokumentation 225
D. Kapitelberättelse — alla tillsammans226
Ditt eget berättande 226
Introduktion 226
[Övning 71] Skapa en lång berättelse tillsammans 227
Dokumentation 227
E. Kapitelberättelse — i smågrupper eller parvis228
Ditt eget berättande 228
Introduktion 228
[Övning 72] Korta kapitel blir lång berättelse 228
Dokumentation 230
F. Sammanfattning231