Beröm = bestraffning

En krönika av Tore Persson, Skolvärlden 2002 – med tillåtelse för publicering

Reaktioner

Sällan har någon av mina krönikor resulterat i så många mejl som den förra om farorna med beröm. Flera läsare pekar på att beröm, precis som kritik, måste motiveras. Man måste tala om varför något är bra. ”Beröm såväl som kritik tycker jag är viktigt när det är sakligt grundat utifrån iakttagelser – ovisshet är alltid stressande”, skriver en lärare.

Speciellt ambitiösa flickor har svårt att ta till sig beröm, skriver en annan: ”De har lätt att se det som ogrundat, som om de hade duperat läraren. Inte sällan kan det späda på deras bristande självkänsla till självförakt.”

En ”purfärsk lärare” skriver att hon funderar mycket över hur eleverna ska lära sig att själva ta ansvar för utvärderingen av den egna insatsen. Hon upplever att eleverna är alltför beroende av lärarens bedömning, och hon skulle vilja att de i större utsträckning släppte beroendeställningen (vad gäller beröm) som de har till lärarna.

Hon fortsätter: ”Men… jag märker själv hur jag, då jag blir överlycklig över att de har fattat, skriker ut beröm: ”Gud, vad duktiga ni är!””.

Flera mejl har kommit från läsare med egna erfarenheter av Marshall Rosenberg och hans Non Violent Communication som jag refererade till. Tack för dem! Ni har gett mig massor med uppslag för framtida artiklar!

Ett mejl tipsade om en annan amerikan, Alfie Kohn, som också hon har forskat och skrivit om beröm.

Kohn menar att bestraffning och beröm är två sidor av samma mynt, nämligen ett försök att manipulera beteendet. Vid ett experiment fick tre grupper av barn dricka en för dem okänd dryck (kefir). Ena gruppen fick dricka utan vidare kommentarer, den andra fick översvallande beröm för att de drack och den tredje gruppen fick godsaker ifall de drack tillräcklig. De som fick beröm eller godis, drack mer än den första gruppen. Men efter en vecka hade beröm- och godisbarnen tappat intresset för kefir. Den första gruppen gillade drycken lika mycket som tidigare och i vissa fall mer.

För över det här till läsinlärning eller matematik eller vad som helst!

Kohn menar att ju mer man vill göra något, desto destruktivare är beröm och belöningar. Motivation måste växa inifrån. Att försöka kortsluta processen genom belöningar och beröm är ineffektivt och till och med kontraproduktivt.

Implikationerna för betygens vara eller inte vara är givna, men Kohn för sitt resonemang vidare. I en artikel i Harvard Business Review ifrågasätter hon såväl bonus och miljonlöner för näringslivstoppar som individuella prestationslöner för vanliga löntagare.

Vore det inte på sin plats med ett litet forskning? Det skulle vara mycket intressant att jämföra resultaten i skolor som tillämpar olika system för lönesättning.

© Tore Persson, Skolvärlden, december 2002.