Inspireras av bildkort

√ Upptäck hur interaktiva bildkort lockar fram din och dina elevers fantasi!
√ Överraskas av din egen och dina elevers kreativa förmåga!
√ Njut av skrivarflödet och återkopplingen under responsen!

Övningar finns att ladda ner

Du finner fler bildarrangemang att ladda ner och använda tillsammans med dina elever. Gå till Kopieringsunderlag så finner du dem.

Övning 1: Vem är huvudkaraktären?

Här nedan presenterar jag 3 olika bildkortskombinationer som hjälper eleverna att leva sig in i en huvudkaraktär och lära känna den litegrann. Huvudkaraktären kan vara en kille eller en tjej. När nya situationskort kombineras med ansiktet kan en helt ny karaktär skapas. Ibland kan det vara svårt att lämna och “glömma bort” den karaktär som skapades i det första exemplet, men försöka duger! Hur som helst visar övningen att vi, med hjälp av olika bildkortskombinationer kan få ett oändligt antal olika huvudkaraktärer och berättelser.

Frågor att fundera kring

Visa bildkombinationerna, en och en i taget och fundera över några av följande frågor:

• Ålder?
• Lycklig eller olycklig? Motivera!
• Längtan? Motivera!
• Vad är det bästa som skulle kunna hända? Motivera!
• Vad är det värsta som skulle kunna hända? Motivera!

• Ålder?
• Lycklig eller olycklig? Motivera!
• Längtan? Motivera!
• Vad är det bästa som skulle kunna hända? Motivera!
• Vad är det värsta som skulle kunna hända? Motivera!

• Ålder?
• Lycklig eller olycklig? Motivera!
• Längtan? Motivera!
• Vad är det bästa som skulle kunna hända? Motivera!
• Vad är det värsta som skulle kunna hända? Motivera!

Ålder?
Lycklig eller olycklig? Motivera!
Längtan? Motivera!
Vad är det bästa som skulle kunna hända? Motivera!
Vad är det värsta som skulle kunna hända? Motivera!

Skriv en berättelse!

Skriv en berättelse i hinderschemat eller i Berättar-10:an. Här på bloggen finns Berättart-10:an för ett djur att ladda ner, men det går bra att använda även för en människa. Berättar-10:an ingår i Pennvässarens kopieringsunderlag.

Övning 2: Bildkort + en början + några ord

Gör så här!

1. Visa bilderna med instruktionen i storbildsprojektorn.
2. Titta på bildkorten tillsammans och prata om dem med hjälp av frågorna.
3. Fundera tillsammans på olika sätt som korten kan tolkas.
4. Skriv på tavlan upp några av elevernas ordförslag som kan användas i skrivandet.
5. Låt eleverna skriva av början. Tanken är att alla har samma utgångspunkt. “Hon ville så gärna…”
6. Be eleverna skriva av orden högst upp på sitt papper. I denna övning “vän och hallonsaft”
7. Sätt klockan på 7, 10 eller 15 minuter, beroende på elevernas ålder. Att begränsa tiden gör att det blir lättare att komma igång. När det ska gå snabbt hinner man oftast inte börja tvivla på sig själv. Gör övningen själv först, så får du en aning om hur lång tid dina elever kan behöva.
8. Den som inte har hunnit klart när klockan ringer, stannar mitt i en mening. Det är skönt att inte behöva avsluta meningen. Kravlöst och bra.

Viktigt att tänka på!

När jag använder dessa övningar tillsammans med vuxna, händer det ibland att jag eller någon annan blir så uppslukad av de första bilderna att vi helt glömmer bort den sista. Det är helt naturligt att det blir så ibland och det spelar ingen roll. Inget kan gå fel i dessa inspirationsövningar! Att bara komma igång och låta fantasin flöda samtidigt som bilderna “skrivs av” är idén!

Oj, jag glömde orden!

Ibland är det någon som glömmer bort att inlemma orden i texten. Det är inte heller ett problem, men att tvinga sig själv att få med orden gör övningen så mycket roligare eftersom fantasin då sticker iväg åt ett helt annat håll än om orden inte använts.

Oj, jag glömde början!

Ibland är det någon som glömmer bort att börja med den föreslagna “början”. Det är inte heller något problem. Tanken med början är ju bara att komma igång snabbt. Men, det är bra att vara tydlig med att både början och orden ska användas, eftersom det gynnar kreativiteten och det finns mer att skylla på om det nu skulle bli så att texten inte blev lika “bra” som man själv önskade.

Låt eleverna ge respons på din text

Börja med att låta eleverna ge respons på den text du själv skrivit. Sådana här utbyten, när vi vuxna vågar bjuda på oss själva, tillför oerhört mycket på alla plan. Berätta för eleverna när deras tolkning inte riktigt stämmer med vad du själv hade tänkt. Låt eleverna förstå att varje individ tolkar en text på sitt eget sätt. Det är inte fel på responsen och det är inte fel på texten!

Texterna blir som små konstverk

När ni presenterar era texter för varandra, är det på sätt och vis konstverk som ni visar upp. En konstnär tycker alltid det är spännande att lyssna till vad betraktarna kan ana bakom penseldragen.

Respons två och två eller i smågrupper

För att respons elever emellan ska fungera så bra som möjligt, ska de endast ge varandra en tolkande feedback. Inga förslag på förändringar och inga pekpinnar ska levereras.

Författaren är tyst under hela responsen

Låt eleverna använda sig av dessa responsfrågor. Först läser författaren sin text två gånger. Responsgivaren läser därefter en fråga åt gången högt och svarar på den. Ibland kan det vara svårt att svara på en fråga och då är det bara att hoppa över den.

Författaren ger feedback på responsen
Som avslutning berättar författaren vad som hände med texten och henne/honom när responsen gavs. Då är det viktigt att författaren inte börjar klaga på sig själv och sitt sätt att skriva utan berättar vad responsen tillförde.

Vi ger varandras texter en varm omfamning

Jag använder mig av samma avslutning under mina skrivarkurser för vuxna. Oavsett om författaren är 10 eller 70 är, är det av stor vikt att de snabbskrivna kladdarna blir bemötta med omfamning och värme. Då växter och trivs både responsgivaren och författaren.

Responsfrågor

Författaren läser texten 2 gånger.
Lyssnaren läser en fråga i taget och svarar på den.
Lyssnaren ger inga förslag på förändringar i texten.
Författaren är tyst när responsen ges.

1. Vilken känsla blir starkast i texten, tycker du?
Förklara – citera gärna! Till exempel så här:
Jag tycker känslan är glad för tjejen får flyga drake till slut.
Jag känner att tjejen är sorgsen för att hon är ensam.

2. Vilken inre bild ser du tydligast?
Förklara – citera gärna! Till exempel så här:
Jag ser när hon sitter vid bordet inne i stugan och dricker te.
Jag ser när hon tar fram mobilen och skriver ett sms till sin mormor.

3. Finns det någon mening eller något ord som du tycker är extra viktigt, starkt eller överraskande?
Förklara – citera gärna! Till exempel så här:
Jag tycker att meningen “Nu gör jag som jag vill” är extra stark för det var det som gjorde att hon fick flyga drake till slut.
Jag blev överraskad över att bodde helt ensam, trots att hon bara var 12 år. Du skriver: Hon hade bott själv här i stugan hela sommaren.”

4. Vad blir du nyfiken på? Vad vill du veta mer om?
Förklara – citera gärna! Till exempel så här:
Jag vill veta om hennes föräldrar snart kommer eller om de kanske är döda.
Jag blir nyfiken på om hon har några syskon.
Jag skulle vilja veta mer om varför hon bor alldeles ensam.

5. Författaren avslutar med att svara på frågan:
Vad hände med texten och vad hände med dig när du fick responsen?
Tex:
Jag ser nya bilder inom mig, när du berättat vad du ser.
Jag blir också nyfiken på vad som ska hända huvudkaraktären.
Jag får lust att fortsätta skriva eftersom jag blir inspirerad av hur du tolkar texten.
Det var roligt att du tyckte att just det där ordet var viktigt, för det hade jag inte tänkt på själv. 

6. Författaren svarar på frågorna i punkt 4.
Författaren kan svara till exempel så här:
1. Kanske är hennes föräldrar döda, men jag tänkte inte på det när jag skrev.
2. Hon har en äldre syster som var tio år när hon föddes och de träffas ofta.
3. Jag tänkte att det skulle vara kul att klara sig själv och stugan fick hon låna av sina grannar i stan. Det är ju inte så långt från stan till stugan och grannarna kommer dit ett par gånger i veckan.

7. Tacka varandra.
Till exempel:
Författaren: Tack för att du lyssnade när jag läste och för att du gav respons på min text!
Lyssnaren: Tack för att jag fick höra din text och ge respons på den!

Fler idéer till spontanskrivande i Pennvässaren

Ditt eget berättande 20

[Övning 1] Skriv utifrån en rubrik 20

[Övning 2] Associationer 22

[Övning 3] Positiva och negativa associationer 22

[Övning 4] Ett föremåls tankar 23

[Övning 5] Föremål i min närhet 23

[Övning 6] Bildkort i textram 24

[Övning 7] Om…  25

[Övning 8] Inledningsord 26

[Övning 9] Annorlunda självporträtt 26