Blogg

Livskunskap

Livskunskap, maskros,
Pennvässarmetoden

Livskunskap

Filmens dramaturgi speglar våra liv och kan underlätta samtalen kring värdegrundsfrågorna.

Samtal

När vi vill samtala om det svåra och känner oss osäkra på hur vi ska närma oss ämnet tillsammans med eleverna, öppnar berättelsen en dörr. Vi kan relatera till karaktärer i en bok eller en film som vi sett tillsammans och vi kan även anknyta till karaktärer i en berättelse som vi själva skapat själva.

Filmens och livets dramaturgi

Den “befolkade” utvecklingskurvan hjälper oss att iaktta oss själva tillsammans med de andra. Huvudkaraktären, skurken/förstöraren och hjälten/hjälparen agerar utifrån sina olika önskningar och mål. 

Huvudkaraktären vill göra “det goda” och vill nå sitt mål.
Skurken/förstöraren/fienden vill hindra huvudkaraktären från att nå sitt mål.    
Hjälten/hjälparen/vännen vill underlätta för huvudkaraktären att nå målet.  

Dramaturgisk utvecklingskurva © Veronica Grönte och Studentlitteratur 2002

Populärfilmen och konflikten

Populärfilmen ger oss oanade möjligheter till samtal om angelägna ämnen. Varje filmberättelse, oavsett genre, tangerar livets angelägenheter. Vi kan med berättelsens hjälp börja ana vad en konflikt är, hur den uppstår och vilken del vi själva har när vi är inblandade i problematisk situation. För att närma oss konfliktens inre väsen, kan vi pröva att flytta runt spelpjäserna/karaktärerna och låta dem byta roller med varandra. När vi då kan se berättelsen utifrån nya perspektiv närmar vi oss en förståelse.

Karaktärer

Om vi gör skurken/förstöraren till huvudkaraktär, den som vill göra “det goda”, den som ropar “Hjälp mig!”, vad händer då med de andra karaktärernas positioner? Vem blir hjälte/hjälpare och vem blir skurk/förstörare?

När vi undersöker skurkens/förstörarens problematik genom att göra henne till huvudkaraktär, kanske vi kan börja ana varför hon beter sig som hon gör. Kanske kan vi förstå att hennes drivkraft i grund och botten handlar om längtan efter kärlek. Kanske kan vi identifiera oss med henne? Kanske kan vi bli mindre benägna att döma och avvisa när vi förstår hur komplexa vi människor är – så lika varandra i vårt sökande efter tillhörighet och acceptens.

Personligt och privat

Populärfilmen är oslagbar när det gäller att fånga och beröra våra elever och vi kan med hjälp av filmen – som min kollega Fredrik Holmberg uttrycker saken – “lyfta ut problematiken i klassrummet, men låta det privata stannar kvar på vita duken”. Detta förhållningssätt skapar trygghet för alla.

Livskunskap

Filmens dramaturgi speglar våra liv och kan underlätta samtalen kring värdegrundsfrågorna.

Samtal

När vi vill samtala om det svåra och känner oss osäkra på hur vi ska närma oss ämnet tillsammans med eleverna, öppnar berättelsen en dörr. Vi kan relatera till karaktärer i en bok eller en film som vi sett tillsammans. Vi kan även anknyta till karaktärer i en berättelse som vi själva skapat själva.

Filmens och livets dramaturgi

Den “befolkade” utvecklingskurvan hjälper oss att iaktta oss själva tillsammans med de andra. Huvudkaraktären, skurken/förstöraren och hjälten/hjälparen agerar utifrån sina olika önskningar och mål. 

Huvudkaraktären vill göra “det goda” och vill nå sitt mål.
Skurken/förstöraren/fienden vill hindra huvudkaraktären från att nå sitt mål.    
Hjälten/hjälparen/vännen vill underlätta för huvudkaraktären att nå målet.  

Populärfilmen och konflikten

Populärfilmen ger oss oanade möjligheter till samtal om angelägna ämnen. Varje filmberättelse, oavsett genre, tangerar livets stora angelägenheter. Vi kan med berättelsens hjälp börja ana vad en konflikt är, hur den uppstår och vilken del vi själva har när vi är inblandade i problematisk situation. För att närma oss konfliktens inre väsen, kan vi pröva att flytta runt spelpjäserna/karaktärerna och låta dem byta roller med varandra. När vi då kan berättelsen utifrån nya perspektiv närmar vi oss en förståelse.

Karaktärer

Om vi gör skurken/förstöraren till huvudkaraktär, den som vill göra “det goda”, den som ropar “Hjälp mig!”, vad händer då med de andra karaktärernas positioner? Vem blir hjälte/hjälpare och vem blir skurk/förstörare?

När vi undersöker skurkens/förstörarens problematik genom att göra henne till huvudkaraktär, kanske vi kan börja ana varför hon beter sig som hon gör. Kanske kan vi förstå att hennes drivkraft i grund och botten handlar om längtan efter kärlek. Kanske kan vi identifiera oss med henne? Kanske kan vi bli mindre benägna att döma och avvisa när vi förstår hur komplexa vi människor är – och så lika varandra i vårt sökande efter tillhörighet.

Personligt och privat

Populärfilmen är oslagbar när det gäller att fånga och beröra våra elever och vi kan med hjälp av filmen – som min kollega Fredrik Holmberg uttrycker saken – “lyfta ut problematiken i klassrummet, men låta det privata stannar kvar på vita duken”. Detta förhållningssätt skapar trygghet för alla.

Om filmens och livets dramaturgi i Pennvässaren
sid 260 – Dramaturgin och livsprocessen
sid 308 – Några dramaturgiska begrepp
sid 320 – Dramaturgins utvecklingskurva

sid 339 – Se en film / övn 95
sid 295 – Analysera en bok

sid 249 – Milton Starks utvecklingstrappa 
sid 248 – Utvecklingstrappa till berättelsen “Pelles nya kläder”
sid 252 – Analysera ett steg i utvecklingstappan, en del i filmen / övn 78