Metodik som kan lugna
Att finna sin motivation och lust
Att känna lugn – inte oro.
Beprövad erfarenhet visar att arbete i skolan där film ingår ger vinster på olika plan. En nära koppling till spelfilmen, dess struktur och gestaltning lockar fram lusten att berätta och skriva.
Film är lugnande
Barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter tycker ofta om att se film. Spelfilm tycks skapa en avspändhet, ett inre lugn. Det intensiva händelseförloppet och de snabba klippen tycks ibland kunna hindra att de egna impulserna oroar och stör.
Pennvässarmetoden jämför spelfilmens uppbyggnad med det helt ”vanliga” berättandet och skrivandet. Elevernas förtrogenhet med filmens struktur och gestaltning gör att de känner igen sig. De förstår vad berättande och skrivande handlar om. De känner sig begåvade. Det är lugnande. Det är med filmen som utgångspunkt jag arbetar när jag besöker skolor med min skrivarverkstad som Skapande skola-projekt.
Skolan – en del av livet
När eleverna presenteras den filmdramaturgiska begreppsapparaten, får de bekräftat vad de redan vet om film. De upplever att deras intresse och den kunskap som de skaffat sig på fritiden har ett värde. De känner att det som sker i skolan är en del av deras eget liv. Det är lugnande.
– Om eleverna inte känner igen sig själva i skolans texter kan de utveckla en alienation inför läsandet och skrivandet. Barns erfarenheter får lämnas utanför skoldörren när det kommer till läs- och skrivinlärningen, säger Carina Fast, som har följt sju barns väg till att lära sig läsa och skriva. Hennes avhandling visar att barnen praktiserar skrift långt innan de har utsatts för någon formell undervisning, vilket har sin grund i den sociala och kulturella miljön i hemmet samt kontakten med populärkultur och media.
Citat ur doktorsavhandlingen Sju barn lär sig läsa och skriva Carina Fast, 2007
Eleverna förstår vad de ska göra
Berättar- och skrivövningarna i Pennvässaren är tydligt avgränsade. Eleverna förstår vad de ska göra. Det är lugnande. Uppgifterna är varken för enkla eller för svåra, utan möter och utmanar varje elev på sin egen nivå. Det är lugnande.
Det räcker med fyra meningar
Uppgifterna tar oftast kort tid att utföra eftersom det är modelltexter vi startar med. En berättelse som utformas i en skrivmall kan bestå av 4 meningar, som i Hinderschemat eller 10 meningar, som i Berättar-10:an. Att bli klar med sin berättelse inom rimlig tid och samtidigt känna sig nöjd med resultatet, är lugnande.
I inlägget om att skriva berättelser i NO-ämnet finns exempel på en 4-meningsberättelse om en ryggsimmare.
Fokus på en sak i taget
Pennvässarmetoden förkortar startsträckan för nybörjaren genom att i inledningsskedet av berättandet fokusera på huvudkaraktären. Vi frågar oss inte VAD berättelsen ska handla om. Vi frågar oss i stället VEM berättelsen ska handla om. Vi börjar med att skapa en huvudkaraktär UTAN att fundera över berättelsen, UTAN att fundera över händelseförlopp, budskap, genre eller målgrupp.
Ur karaktären växer sedan konflikten fram, och huvudkaraktären driver sig själv mot sitt mål. Berättelsens framåtrörelse har startat.
Omvänd arbetsordning gynnar eleverna
Denna – lite bakvända arbetsgång där vi startar med att bestämma vem huvudkaraktären är och lära känna den – är en av Pennvässarmetodens grundbultar. Att få ta en sak i taget, det är lugnande.
Personligt men aldrig privat
Berättandet och skrivandet utgår från fiktiva karaktärer. Detta bidrar till att arbetet aldrig upplevs påträngande eller privat, men blir alltid personligt – och berör. Det är lugnande.
Textsamtal med gemensam begreppsapparat
Med en gemensam begreppsapparat blir textsamtalen meningsfulla och angelägna. Responsen kan med hjälp av dramaturgins begrepp utvecklas till att bli i första hand beskrivande, i andra hand värderande. Det är lugnande. Ett helt kapitel i Pennvässaren visar med konkreta exempel hur du kan ge en konkret respons utifrån textens byggstenar för att ge eleven ett bättre självförtroende i sitt skrivande och en stärkt självkänsla, vilket är grunden till att eleven vill fortsätta utveckla sitt skrivande.
Pennvässaren
Kapitel 9 – Att ge respons
Kapitel 10 – Bokprat och filmsnack
Kapitel 11 – Från Illiaden till Askungen
Berättelsen som verktyg i alla ämnen
Pennvässarmetoden presenterar idéer om hur vi kan berätta och skriva för att lära i alla ämnen.
Referens från lärare i resursskola
”Jag arbetade som lärare på en resursskola med elever som var skoltrötta och inte såg någon mening med traditionellt skolarbete. Veronica Gröntes metod i Pennvässaren blev elevernas och min stora tillgång. De fick genom små strukturerade övningar tag i sin berättar- och skrivtalang. Alla i klassrummet och även vi lärare skrev, berättandet blev lustfyllt och elevernas självförtroende växte.
Jag har återgått till klassundervisning och använder hennes metod i geografi, svenska och naturorienterade ämnen. Idén är att använda filmens välkända struktur och låta eleverna väva in nödvändig och utvecklande fakta i sina berättelser. Eleverna bygger därmed upp sitt egen kunskapsbank genom att leta fakta, de får struktur till karaktär och berättelse genom Pennvässarmetoden och slutligen kan de krydda med fantasi. Eftersom eleverna ser mycket på film känner de igen sig i upplägget. Lektionerna blir roliga, resultatet gynnar inlärningen och barnen upplever att de lyckas. Att skriva är inte längre något hinder för eleverna. Både eleverna och skolan uppnår sina mål.”
Elisabet Grönte, specialpedagog, Svartåskolan, Aneby