NO – Planeringsförslag

För några år sedan bad jag Marie Brauer att pröva min arbetsgång med hinderschemat tillsammans med sina elever. Det gjorde hon med bravur! Det hinderschema hon använde har 3 hinder med lösningar och 3 pauser. Hennes elever i åk 2 tog sig an uppgiften med glädje och energi. Hinderschema med 3 hinder: kopieringsunderlag 45.

Karaktärsschema – myra blir rollfigur

När du skapar en karaktär i karaktärsschemat och använder dig av fakta om ett djur, börjar du med ytterspalterna, och Socialt/omkring. I dessa spalter är det lätt att finna fakta att fylla i. Därefter förmänskligar du djuret en aning och funderar till exempel på vilka framtidsdrömmar, hemligheter och rädslor djuret kan ha. Det är när vi börjar leva oss in i djurets värld som vi blir berörda. Det vi känt det minns vi! Läs inlägget Hjärnan älskar berättelser.

Det finns ett anpassat karaktärsschema för djur att ladda ner här i bloggen. Karaktärsschemat för en människa finns som kopieringsunderlag 23b, Pennvässarens kopieringsunderlag.

Introduktion med hela klassen

• Klassen började med att se UR-filmen om myror. Filmen finns både syntolkad och teckenspråkstolkad.
• Marie läste en faktatext om myror.
• Klassen började med att skapa en tredimensionell huvudkaraktär. I karaktärsschemat antecknade de myrans kropp och utseende – Fysiskt/utanpå, naturen och miljön – Socialt/omkring och till sist förmänskligade de myran en gnutta och använda faktauppgifterna i de båda ytterspalterna för att komma fram till hur myran kunde känna sig, vad hon kunde vara rädd för och vad hon längtade efter. En del delar i schemat fyllde de i gemensamt och en del tillsammans i de par som Marie förberett.

Vad längtar huvudkaraktären efter?

• Eleverna frågade myran vad den längtade efter, vad den ville göra. Svaret fanns i karaktärsschemat. De använde Pennvässarens karaktärsschema för en människa med många frågor. Det finns ett enklare karaktärsschema för djur att ladda ner här i bloggen. Karaktärsschemat för en människa finns i Pennvässarens kopieringsunderlag.
• Tillsammans i par eller i grupper om tre skrev de en berättelse i varsitt hinderschema med början och slut och däremellan tre hinder, tre lösningar och tre pauser. Fakta från karaktärsschemat utformade berättelsen. Arbetsgången var densamma som i min artikel i Bioresurs tidning Bilagan.

Hinderschema med pauser

Marie Brauer berättar: Vi pratade om att myran behövde en paus innan den råkade ut för ett nytt hinder. Då får också läsaren en liten paus och blir mer nyfiken på vad som ska hända härnäst. I pausen ska läsaren lära känna huvudkaraktären, problemen och miljön lite bättre och vilja fortsätta läsa. Jag, tyckte att de flesta läste det där med pausen på ett mycket bra sätt.

Renskrivning på datorn

Eleverna renskrev sina berättelser från hinderschemat på datorn. De hjälptes åt att rätta stavning och meningsbyggnad, sätta ut punkt och stor bokstav. De fick hjälp med stavning av svårstavade ord.

Högläsning i grupp på jakt efter fakta

Berättelserna läste gruppvis upp berättelserna och letade fakta i varandras historier. Efter hand som berättelserna höglästes, hojtade någon i gruppen till. Uppläsningen avstannade för en stund och gruppen enades om vilka faktauppgifter sekreteraren skulle skriva ner.

Berättelsen omvandlas till faktatext

När eleverna samlat faktatexter från de olika berättelserna i läsgruppen använde de dem för att utforma sina egna faktatext, två och två. I faktatexterna tillkom ytterligare faktauppgifter, som eleverna hade snappat upp från filmen eller från den faktatext som Marie läst under inledningen av projektet.

Ungefärlig tidsåtgång

• UR-filmen om myror och faktatexten som Marie läste – 20 minuter
• Arbetet med karaktärsschemat – 2 x 30 minuter
• Berättelsebygge i hinderschemat – 3 x 40 minuter
• Renskrivning på datorn – 60 minuter
• Uppläsning av berättelserna i grupp samt insamling av fakta från gruppens berättelser & gemensamt skrivande av faktatext – ca 60 minuter

Marie Brauers reflektioner

Hinderschemat har varit till hjälp för alla eleverna

Arbetet med hinderschemat har verkligen hjälpt eleverna att komma igång med sitt berättande och fått dem att utveckla sitt skrivande. Det har hjälpt alla mina elever och inte minst dem som tidigare haft mycket svårt att skriva en berättelse.

Faktauppgifterna mellan raderna var svåra att finna

Efter att ha läst igenom de faktauppgifter som gruppen hämtat från de olika berättelser som höglästet, kunde jag konstatera att eleverna fick med mycket av den fakta som fanns med i deras berättelser men inte all. Fakta som fanns mellan raderna kom inte med och här hade jag önskat att jag hade haft tid att sätta mig ner och be dem förklara hur de tänkte när de skrev och kunna förklara för de andra i klassen så att medvetenheten om hur vi läser mellan raderna hade ökat. Detta ska jag ta mig tid till framöver.

Stort intresse för myran

Intresset för myran har blivit stort efter att eleverna skrivit berättelser om dem. Min uppfattning är att de dessutom lärt sig fler fakta om myran genom detta sätt att arbeta och skriva.

Glädje och lust

Det finns också en ännu viktigare aspekt och det är glädjen och lusten och den har samtliga elever haft under detta arbete. och tack vare det tror att de tar till sig mer kunskap.

Ökat intresse för vår natur och miljö

Deras ökade intresse för myran och dess miljö gör att de också blir mer rädda om vår natur. Jag tror inte att någon av eleverna skulle få för sig att orsaka någon skada i en myrstack i framtiden, för hur skulle myrorna känna sig då?

Elever med svårigheter

Ett barn i min klass har misstänkt dyslexi. Den killen har mycket fantasi och detta sätt att arbeta har gynnat honom och han har fått komma till sin rätt. Han har arbetat med en kamrat som fått hålla i pennan, medan de tillsammans fantiserat ihop berättelsen.

En elev som har väldigt svårt att fantisera har blivit hjälpt av karaktärsschemat och hinderschemat eftersom han fått använda fakta när han berättat. Det var mycket lättare än att enbart fantisera, tyckte han.

Ett axplock från Pennvässaren

Kapitel: Hinderbanan 27


A. Gå över gatan • 4-meningsberättelse 29
Hinder och lösning 30
Eleverna dramatiserar 32
Eleverna skriver 33

B. Skapa hinder 36
Lärarens eget skrivande och modellering 36

C. Pelles Nya kläder 39
Hinder och lösningar 39
Hinder måste övervinnas 40

D. Den röda tråden 44
Berättelse utifrån spelplan 2

E. Hinderbanan som en cirkel 50
Knyt ihop den röda tråden

F. Fler hinder på väg mot måL 54
Teckning blir berättelse 55
Rymdfärds-hinderbana att anteckna i  56

G. Hinderdikt 59

F. Flera hinder på väg mot mål 54
I. Spela och berätta med bildkort i spelplan – kopieringsunderlag 15

Kapitel: Mitten 211

A. Redogörelse och dramatik 212

Ditt eget berättande 212
Redogörande skildring 212
Dramatisk skildring 213
[Övning 67] Redogörande och dramatisk scen 214
Dokumentation 215

B. Hinderschemat216
Ditt eget berättande 216
Introduktion 216
[Övning 68] Hinderschemat 220
[Övning 69] Hinderschemat blir en berättelse  221
Dokumentation 222

C. Plantering och skörd223
Din eget berättande 223
Introduktion 223
[Övning 70] Att skörda först och plantera sedan 225
Dokumentation 225

D. Kapitelberättelse — alla tillsammans226
Ditt eget berättande 226
Introduktion 226
[Övning 71] Skapa en lång berättelse tillsammans  227
Dokumentation 227

E. Kapitelberättelse — i smågrupper eller parvis228
Ditt eget berättande 228
Introduktion 228
[Övning 72] Korta kapitel blir lång berättelse   228
Dokumentation 230

F. Sammanfattning231