Blogg

Ökad måluppfyllelse

1683F098-B575-4880-B2DF-9C94085121BF_1_105_c
Pennvässarmetoden

Ökad måluppfyllelse

“Med filmens berättarteknik som grund har Veronica Grönte utarbetat en metod – eller snarare ett förhållningssätt – och ett materiel, som utgår från barns och ungdomars behov att finna trygghet i att behärska språket – deras viktigaste redskap.”
Christer Sjöberg, handläggare, Kommunförbundet Jönköpings län

“Jag har inte tidigare funnit dramaturgin beskriven på ett så strukturerat och lättillgängligt sätt som i Veronica Gröntes handledning.”
Rolf Uno, regissör/skådespelare – Konstnärlig ledare för barn- och ungdomsteatern vid Smålands musik och teater

Ökad måluppfyllelse • grundskola F-6

Gislaved 2008

All pedagogik personal på Sörgårdsskolan F-6, Gislaveds kommun,
har genomgått den processinriktade kompetensutvecklingen:
“Filmens dramaturgi som hjälpmedel när vi berättar”.
Sex träffar under läsåret 2005 – 2006.
En uppföljande träff varje läsår.

Lärarnas tro på metodiken i Pennvässaren
och deras uthållighet i arbetet har gett resultat.

Sedan 2005, cirka 60 minuter varje vecka,
har eleverna i årskurs F-6 arbetat med metodiken.

Resultat

Fler elever än tidigare, lyckas nu hålla sig
till en röd tråd i sina berättelser,
trots att deras texter blivit längre.

Analys av nationella provet i år 5

Bedömningen av de nationella proven i svenska har skett på följande sätt:
I smågrupper har lärarna läst och analyserat det fria skrivandet,
samt gjort en gemensam bedömning. Analysgrupperna har arbetat
med samma textfokus under de tre år som analysen pågått.
Elevantal, cirka 50.

Elever som skrev berättelse med fler än 350 ord:
2005 – 2 % (1 elev)
2008 – 36 %

Elever som hade en röd tråd i sin berättelse:
2005 – ? %
2007 – 66%
2008 – 76 %

Elever som använde sig av utbyggda substantiv:
2005 – ? %
2006 – 21%
2007 – 48%
2008 – 80%

Arbetet fortgår.

Läs skolans arbetsplan för arbetet med Pennvässaren från F-6.

Kontaktperson: Rektor Sonja Sävås
sonsav@edu.gislaved.se

Sörgårdsskolan Gislaved

Pedagogiskt bokslut 2006

Intresse och lust att lära – språkutveckling

Enligt Pedagogiskt Bokslut 2005 behöver vi utveckla följande:

  • högläsning
  • biblioteksbesök
  • ordkunskap
  • SVA-undervisning
  • fri skrivning

Här är det punkten “fri skrivning” som redovisas.

Kompetensutveckling i svenska – ”Pennvässaren”

Bakgrund

Ämnesproven i svenska i år 5 visade för två år sedan att det område där eleverna hade svårast att nå målen var i fri skrivning. För att utveckla vår egen undervisning i att ge våra elever användbara verktyg för uppsatsskrivning, gick två av skolans lärare en fortbildning som leddes av Veronica Grönte, tillika författare av läromedlet ”Pennvässaren”. Metoden bygger på att man använder dramaturgins principer när man bygger upp en berättelse.

Utbildningen gav inspiration till många pedagogiska diskussioner och arbetssättet började sprida sig till flera arbetslag. I det läget beslutade vi att köpa in utbildningen till skolan. Alla pedagoger från förskoleklass, fritidshem och år 1 till 6 deltog under Veronica Gröntes ledning. Utbildningen pågick under läsåret 05-06.

Utbildningen gav inspiration till många pedagogiska diskussioner och arbetssättet började sprida sig till flera arbetslag. I det läget beslutade vi att köpa in utbildningen till skolan. Alla pedagoger från förskoleklass, fritidshem och år 1 till 6 deltog under Veronica Gröntes ledning. Utbildningen pågick under läsåret 05-06.

Metod

Fortbildningens upplägg genomsyrades av att teori och praktik varvades. Mellan de sex föreläsningstillfällena planerade, genomförde och utvärderade alla arbetslag olika praktiska övningar i elevgrupperna.

I inledningsskedet analyserades år 5-elevernas uppsatser i ämnesproven i svenska. Pedagogerna delade in sig i tre grupper och varje grupp tittade på texterna utifrån

följande kriterium:

  1. Berätta sammanhängande och intressant, d v s kunna följa den ”röda tråden”.
  2. Meningar där man granskar sats- och meningsbyggnad, och utbyggda substantiv
  3. Skrivtekniskt kunnande; stavning, skiljetecken, handstil etc.

Dessa punkter överensstämmer med de bedömningskriterier skolverket satt upp.

Denna analys ska i fortsättningen göras varje år på ämnesproven i fri skrivning.

Resultat

Elever som tidigare visat svagt intresse och resultat i traditionella skrivövningar, har genom övningar i ”pennvässaren” sett att de genom några enkla och handfasta övningar kunnat producera texter som de varit riktigt nöjda med. Motivationen har ökat och satt igång ”goda spiraler”. Även de elever som redan visat goda resultat har fått redskap för att utveckla sitt skrivande ytterligare.

För de yngsta barnen har övningarna inneburit att de blivit medvetna om berättarstrukturen vilket resulterat i att ”den röda tråden” blivit tydligare i deras muntliga berättande och dramatiseringar.

Elevernas skrivlust har ökat, det har blivit för många roligt att skriva.

Elever och lärare använder sig redan från förskoleklass av ett gemensamt språk i samtalen när vi övar, analyserar och utvecklar berättande och skrivande.

Analys/åtgärd

Både arbetssätt och läromedel kan med fördel användas till elever i alla åldrar. Detta möjliggör att undervisningen på ett naturligt sätt följer en röd tråd och övningarna bygger på tidigare kunskap och erfarenheter. För att göra strukturen ännu mera tydlig, ska vi arbeta fram en plan där det framgår vilka områden med tillhörande övningar som ska göras, och när under skolåren de bör ligga. Denna plan ska överensstämma med kursplanemålen.

”Pennvässarens” övningar uppmuntrar till att arbeta ämnesövergripande. På ett naturligt sätt knyts t.ex. bild, so-ämnen och drama till övningarna. 

Genom att arbeta med övningarna i ”Pennvässaren” på det sätt som vi beskrivit, tror och hoppas vi, att fler av våra elever kommer att nå målen i fri skrivning. För att våga konstatera att det verkligen förhåller sig så, ska vi under de närmsta åren analysera elevernas texter i ämnesprovet i år 5 i svenska. Analyserna ska följa den modell som redovisats under rubriken ”Metoder” ovan.

C-uppsats

Bygga berättelse med dramaturgin som verktyg

Metodiken i Pennvässaren har prövats och utvärderats

Carola Siekas på grundskollärarprogrammet
vid Luleå tekniska universitet, skrev C-uppsats – 2003.
“Bygga berättelser med dramaturgin som verktyg
Läs uppsatsen.

Ett axplock från Pennvässaren

Kapitel: Hinderbanan 27


A. Gå över gatan • 4-meningsberättelse 29
Hinder och lösning 30
Eleverna dramatiserar 32
Eleverna skriver 33

B. Skapa hinder 36
Lärarens eget skrivande och modellering 36

C. Pelles Nya kläder 39
Hinder och lösningar 39
Hinder måste övervinnas 40

D. Den röda tråden 44
Berättelse utifrån spelplan 2

E. Hinderbanan som en cirkel 50
Knyt ihop den röda tråden

F. Fler hinder på väg mot måL 54
Teckning blir berättelse 55
Rymdfärds-hinderbana att anteckna i  56

G. Hinderdikt 59

F. Flera hinder på väg mot mål 54
I. Spela och berätta med bildkort i spelplan – kopieringsunderlag 15

Kapitel: Mitten 211

A. Redogörelse och dramatik 212

Ditt eget berättande 212
Redogörande skildring 212
Dramatisk skildring 213
[Övning 67] Redogörande och dramatisk scen 214
Dokumentation 215

B. Hinderschemat216
Ditt eget berättande 216
Introduktion 216
[Övning 68] Hinderschemat 220
[Övning 69] Hinderschemat blir en berättelse  221
Dokumentation 222

C. Plantering och skörd223
Din eget berättande 223
Introduktion 223
[Övning 70] Att skörda först och plantera sedan 225
Dokumentation 225

D. Kapitelberättelse — alla tillsammans226
Ditt eget berättande 226
Introduktion 226
[Övning 71] Skapa en lång berättelse tillsammans  227
Dokumentation 227

E. Kapitelberättelse — i smågrupper eller parvis228
Ditt eget berättande 228
Introduktion 228
[Övning 72] Korta kapitel blir lång berättelse   228
Dokumentation 230

F. Sammanfattning231