Skapa en karaktär
OH-verlag – Illustrationer: © Ely Raman 1994
VAD eller VEM ska berättelsen handla om?
Det traditionella sättet att planera en berättelse är att först fundera över VAD berättelsen ska handla om, vilket budskap den ska ha, vilken genre den ska uttryckas genom och vem som är målgruppen. I Pennvässarmetoden förkortar vi planeringsarbetet för nybörjaren, fokuserar på huvudkaraktären och frågar vi oss endast VEM berättelsen ska handla om. Vi kommer på så sätt igång med skrivproceduren snabbare. Alltså, vi börjar med att skapa en karaktär utan att fundera så mycket över berättelsen, för den uppstår när vi frågar huvudkaraktären vad den vill eller längtar efter. (Se karaktärsschemat nedan.)
Introduktion till arbetet med att skapa karaktärer
För att motivera eleverna inför arbetet med att skapa egna karaktärer kan följande övningar användas:
Pennvässaren:
sid 95 – Introducera Fredrika och hennes dilemma
sid 95 – Vad väljer huvudkaraktären Fredrika? / övn 31
sid 92 – Vem är Gunna
Arbetsgång
Arbetet inleds med övningar kring Lumumma (Maluma) och Takete.
Pennvässaren:
sid 82 – Lumumma och Takete
sid 84 – Saftimprovisation / övn 26
sid 85 – Lumumma ochTaketeord / övn 27
sid 89 – Lumummaögonblick / övn 28
sid 314 – Vad är en huvudkaraktär?
Mer att läsa om karaktärer i Pennvässaren:
sid 99 – Vad ska man tänka på när man skapar en huvudkaraktär?
sid 100 – Skapa en gemensam huvudkaraktär / övn 32
sid 101 – Karaktärsbeskrivning / övn 33
sid 101 – Skapa ytterligae en gemensam huvudkaraktär / övn 34
sid 102 – Huvudkaraktären i skönlitteraturen/ övn 35
sid 102 – Skapa en egen karaktär / övn 36
Karaktärens egenskaper och längtan skapar berättelsen
Utifrån karaktärens egenskaper, talanger, relationer, drömmar, rädslor och hemligheter uppstår en konflikt och en längtan – ett behov. Målet formuleras.
En fiktiv huvudkaraktär kan skapas med hjälp av en bild. En god regel är att en fiktiv karaktär som vi skapar i skolan ska vara okänd och inte ha samma namn som någon klasskamrat eller skolkamrat.
Till flera av Pennvässarens övningar används bildkort och symbolkort. Dessa finns numera att beställa direkt från Bildkort.nu. Bilderna är interaktiva, de sätter igång reaktioner hos betraktaren. När ett och samma Persona- eller Personitakort kombineras med ett Saga-, Habitat- eller tex ett Resiliokort förvandlas karaktären – en ny personlighet träder fram.
Iaktta de båda bildkorten. Vem är denna huvudkaraktär? Hur ser vardagen ut? Längtan?
Iaktta de båda bildkorten. Vem är denne huvudkaraktär? Hur ser vardagen ut? Längtan?
Huvudkaraktären kombineras med nytt miljökort? Hur ser vardagen ut nu? Vad längtar hon efter nu?
Vem är huvudkaraktären med ett nytt miljökort? Hur ser vardagen ut nu? Vad längtar han efter nu?
OH-verlag – Illustrationer: Bildkort från kortlekarna: Personita och Habitat.
Bildkorten finns att beställa här.
Huvudkaraktären är centrum i berättelsen
Huvudkaraktären och hennes/hans mål är det centrala i berättelsen. Att ha fokus på huvudkaraktären underlättar berättandet. I Pennvässarmetoden poängteras hur viktigt det är att författaren känner till huvudkaraktärens mål. Det är kring huvudkaraktärens längtan, vandring och mål som hela berättelsen byggs upp.
Vem eller vad?
När vi arbetar med Pennvässarmetoden frågar vi oss alltså inte VAD berättelsen ska handla om utan VEM den ska handla om.
Huvudkaraktären kan skapas i karaktärsschema
Karaktärsschemat kommer till stor nytta under skrivprocessen. Där finns all information sparad. Detta hjälper författaren att låta karaktären behålla sin personlighet genom hela berättelsen.
Huvudkaraktären är en tjej som heter…
För yngre elever kan det vara lättare att besvara frågor. Hjälpord finns för att sätta fart på tankarna och underlätta proceduren.
Med en välkänd huvudkaraktär känns det både enkelt och naturligt att finna ett sannolikt dilemma och ett trovärdigt mål. Karaktärens starka och svaga sidor, problematik och drömmar finns ju redan formulerade. Uppslag till olika yttre och inre hinder samt lösningar till dessa finns också att hämta i karaktärsschemat. Här kan även många utgångspunkter till plats- och miljöbeskrivningar hämtas.
Lgr 2011 presenterade helt nya kunskapskrav i svenska
Pennvässarens metodik från 2002 motsvarade kraven som ställdes i Lgr 2011. I vår nya läroplan 2022 ställs samma krav när det bland annat gäller elevernas förmåga att skapa berättelser med röd tråd. Läs om hur Pennvässarmetoden kan underlätta vägen mot en ökad måluppfyllelse i svenska.
