Terminsplanering åk 4-6

Agneta Gerrbo från Hunnebostran deltog 1999 i Lärarskrivarklubben UR, en community på webben där deltagarna använde sig av min skrivmetodik och lät sina elever pröva. Agneta berättar här om hur hon arbetat med karaktärer i årskurs 4. Denna arbetsgång finns redovisad i Pennvässaren och fungerar mycket bra att använda på mellanstadiet, oavsett årskurs.

Arbeta med karaktärer under en termin

Här följer den arbetsgång under en termin som Agnets Gerrbo använde sig av.

Lektion 1–2: Första gången presenteras bilden på Fredrika, sid 95. Tillsammans skapar vi en karaktär, utifrån vad vi kan se på bilden och fantiserar kring vem hon kan vara. Vi vill också att barnen ska bli bekanta med karaktärsschemat som vi tänker arbeta vidare med. Det tar drygt två lektioner. Det finns många saker att fundera över redan på detta tidiga stadium, många svåra ord att förklara på vägen.

Lektion 3: Nu jämför vi författarens bild av Fredrika med vår egen. På många ställen överensstämmer den. Vi läser om Fredrikas erbjudande om att åka till Jönköping över lovet. Kommer hon att åka eller inte? Barnen får tänka en stund utifrån vad de vet om Fredrika. De bildar därefter två grupper, en ja-grupp och en nej-grupp. De pratar sig samman och slipar sina argument för eller emot resan till Jönköping. Detta blir till en bra och kreativ diskussion när alla strålar samman igen. Inget är rätt eller fel, utan båda besluten kan vara lika rimliga.

Lektion 4–5: Vi har klippt ut fina bilder på barn och ungdomar ur tidningar. Alla får välja en bild. Visserligen får de en liten hjälp i karaktärsschemat till att beskriva det yttre, men vi tycker att bilderna ger ett stöd som många av eleverna behövde. Det blir en väldig aktivitet när de börjar fylla i sina karaktärsscheman, sid 96. Vi kan gå runt och se hur karaktärerna växer fram. Några behöver ytterligare förklaringar till ord som beskriver personen inuti. Alla tycker att det är kul och lyckas skapa en karaktär utifrån sina egna förutsättningar.

Lektion 6–8: Nu är vi alla nyfikna på vilka karaktärer som finns bakom bilderna. Vi låter presentationen ta tid, för vi märker att alla är intresserade av varandras karaktärer. De får ställa frågor till varandra. Det kan vara något mer de är nyfikna på eller något i karaktären som är motstridigt.

Lektion 9: Nu är det dags att börja skriva. Idag är det en alldeles särskild dag – karaktären vaknar och kommer ihåg att det är hans eller hennes födelsedag. Vad händer denna morgon? Blir det några presenter där önskningarna och intressena kommer fram? Vilka kommer på fest? Blir festen som planerat? I stort sett alla kommer igång och skriver med väldig iver, sid 102, 104 – 106.

Lektion 10: Vi börjar skrivpasset med lite uppvärmning – lär känna karaktären. Vilken är favoritfärgen? Om karaktären ringer in till ett radioprogram och får önska en låt, vilken blir det? Alla får tänka utifrån sina karaktärsscheman. Vilka  tycker om matte, musik, bild, idrott och så vidare? Det blir snabba handuppräckningar. Karaktären blir nu jätteglad över att en släkting kommer på besök – vem är det? Vad gör karaktären när hon eller han hittar en hundralapp utanför en affär?

Vi fortsätter med skrivandet, de som behöver mycket tid ska få känna skrivro. Snabbskrivarna får nya skrivuppgifter för att fördjupa sin karaktär: Bästa kompisen ringer och vill att karaktären ska följa med till…? Beskriv huset och rummet där karaktären bor, sid 123.

Lektion 11: Tillbaka från sportlovet. Vad gjorde karaktärerna under lovet? Alla kan ge svar – allt ifrån en härlig fjällresa till att bara varit hemma och sett på TV. Skrivandet fortsätter sedan och mot slutet av lektionen kan två pojkar läsa upp sina berättelser om födelsedagen. Nu vill vi föra in responsmomentet. Alla får tänka till när de hör kamraternas berättelser. Vad är bra? Vad blir man nyfiken på? Sid 280.

Lektion 12: Vi startar med att tre barn läser upp sina berättelser. Alla får fundera på vad som gör berättelsen bra och vad som väcker nyfikenhet. Det blir väldigt många frågor. För det mesta kan författaren ge svar, men inte alltid. Vad som är svårare är att hitta det som gör berättelsen bra, en ovana som vi får jobba vidare med.

Lektion 13–15: Barnen läser upp sina berättelser, tränar sig på att ge respons och skriver vidare på andra skrivuppgifter. Det känns viktigt att alla får läsa upp sitt. Att våga framföra det man själv skrivit utifrån sin förmåga, och kunna svara på de frågor kamraterna ställer, ger självförtroende för det fortsatta skrivandet, sid 283.

Lektion 16: Vi sammanfattar barnens berättelser och enas om att det som gör en berättelse bra är att det finns lite mer beskrivet. Att beskriva miljöer och platser ger liv åt berättelsen och skapar många inre bilder. De får utdrag ur Astrid Lindgrens böcker. De läser parvis och letar upp ett avsnitt, som de tycker beskriver en miljö bra. De får sedan måla detta bokögonblick. Ögonblicksskrivandet är redan bekant för klassen, sid 89, 138.

Lektion 17: Jag läser ett avsnitt ur Bullerbyn. Där beskrivs hur det ser ut ifrån Lasses och Bosses fönster. Man kan se allt framför sig. Alla får som uppgift att titta ut från sitt fönster där hemma och beskriva det för oss andra till nästa dag. Vi pratar om en del små detaljer, som man kanske inte alltid lägger märke till, men som kan vara bra att ta med., sid 136.

Lektion 18: Fönsteruppgiften är ett spontanskrivande, så vi ger ingen respons vid uppläsningen. Några har valt alternativet att skriva en uppräkning av saker de såg. Andra har skrivit meningar, en del nästan med lite Astrid Lindgren-känsla. Vi fortsätter med att beskriva hur det ser ut utanför fönstret där karaktären bor. En del vill att deras karaktärer ska lära känna varandra, och samarbetar kring denna uppgift.

Lektion 19–21: Vi lägger vårt eget arbete åt sidan och lyssnar på Radioskrivarklubbens avsnitt om en skolresa med förhinder (avsnitt 3 – detta avsnitt är inte längre tillgängligt). Eleverna får fundera över vem Annika i programmet är, och skapa en ny karaktär utifrån det. De som vill får pröva att sätta in henne i en ny situation. Andra skriver en fortsättning på skolresan.

Vi skriver också en ögonblicksbeskrivning till varje lektion. Uppgiften går ut på att beskriva det man känner, ser, luktar och upplever i ett påsklovsögonblick. Detta är fortfarande svårt för de flesta. Vad som ändå är glädjande är att de tycker det är skoj och har ett gott självförtroende när de skriver, sid 88, 136.

Lektion 22–25: Att beskriva är svårt. Vi försöker att beskriva något som smakar gott och doftar gott. Det gäller att blunda och känna hur det smakar eller doftar. Barnen jobbar två och två. Först gäller det att komma på något de tycker om. En del lyckas bara beskriva vad som är gott, inte hur det känns och så vidare. Några klarar av att beskriva lite mer målande. Vi gör samma sak med det äckliga och stinkande. Förslagen blir många. Barnen läser upp sina beskrivningar och vi vandrar från den ljuvligaste midsommarfest med nyslaget hö till unket stinkande träningskläder.

Vid en bildlektion får de måla en bild med sin karaktär. Detta blir ännu en situation där karaktären befinner sig. De får också skriva om situationen. Vi rättar tillsammans och de renskriver. Bilder och texter sätts upp på väggen.

Lektion 26: Nu närmar vi oss slutet av terminen och vi vill gärna avsluta den med en hinderberättelse där barnen kan få nytta av vad de lärt sig. Jag berättar om en karaktär jag själv skapat – Johannes, 12 år. Därefter visar jag mitt hinderschema, hur det växte fram med olika hinder som måste lösas på väg mot mål. Barnen känner ju sina karaktärer väl nu. De får fundera och skissa på en hinderbana utifrån sina karaktärsscheman. Arbetet är igång, sid 217.

Lektion 27 och fram till terminsslut: Nu blir det många skrivpass där barnen bygger upp sina berättelser. De lägger förstås ner olika mycket tid och känsla i uppgiften. Men det är glädjande att märka att alla vet hur de ska göra. Vi rättar tillsammans med barnen och de får renskriva.

Elevernas respons: Sista veckan har vi tre mysiga lektioner där alla kan läsa upp sina berättelser, som de är mycket nöjda med. Lite stressigt blir det mot slutet, men vi har skoj! Varje gång jag kommer till klassen är det någon som med ivrig röst frågar: ”Har vi svenska nu?”. Det är väl det bästa betyg man kan få…

Ett axplock från Pennvässaren – röd tråd

Kapitel 2 • Hinderbanan

A. Gå över gatan • 4-meningsberättelse 27
Hinder och lösning 30
Eleverna dramatiserar 32
Eleverna skriver 33

B. Skapa hinder 36
Lärarens eget skrivande och modellering 36

C. Pelles Nya kläder 39
Hinder och lösningar 39
Hinder måste övervinnas 40

D. Den röda tråden 44
Berättelse utifrån spelplan 2

E. Hinderbanan som en cirkel 50
Knyt ihop den röda tråden

F. Fler hinder på väg mot måL 54
Teckning blir berättelse 55
Rymdfärds-hinderbana att anteckna i  56

G. Hinderdikt 59

F. Flera hinder på väg mot mål 54
I. Spela och berätta med bildkort i spelplan – kopieringsunderlag 15

Kapitel 6 • Mitten 

A. Redogörelse och dramatik 211
Ditt eget berättande 212
Redogörande skildring 212
Dramatisk skildring 213
[Övning 67] Redogörande och dramatisk scen 214
Dokumentation 215

B. Hinderschemat  216
Ditt eget berättande 216
Introduktion 216
[Övning 68] Hinderschemat 220
[Övning 69] Hinderschemat blir en berättelse  221
Dokumentation 222

C. Plantering och skörd  223
Din eget berättande 223
Introduktion 223
[Övning 70] Att skörda först och plantera sedan 225
Dokumentation 225

D. Kapitelberättelse — alla tillsammans  226
Ditt eget berättande 226
Introduktion 226
[Övning 71] Skapa en lång berättelse tillsammans  227
Dokumentation 227

E. Kapitelberättelse — i smågrupper eller parvis  228
Ditt eget berättande 228
Introduktion 228
[Övning 72] Korta kapitel blir lång berättelse   228
Dokumentation 230

F. Sammanfattning  231